Jag vill inte bara titta på längre, visst har jag skänkt emellanåt pengar till olika organ, även varit fadder i två omgångar men nu vill jag ta det till ett steg längre. Ett tag har jag undrat hur jag som "fysisk" person kan hjälpa. Jag har hört av mig till migrationsverket här i stan och erbjudit mina tjänster ideelt men nix. Jag har kontaktat några andra aktörer men nix. Jag är ju ingen kändis som kan göra mkt med ett namn, jag har insett att jag BARA ÄR en medmänniska med ett gott hjärta som vill fylla min plats i livet med att kunna hjälpa andra som behöver en utsträckt hand. Jag slog upp Expressen, ser den döda pojken Aylan på tre år som spolats upp på en av Bodrums stränder i Turkiet. Jag har själv besökt Bodrum, ligger inte alls långt från den Grekiska Ön Kos, där jag bott och ännu har vårt boende kvar där. Ön Kos som tagit emot tusentals flyktingar. Så ni vet hur nära det är mellan Turkiets närmsta punkt till Kos Närmsta punkt kan man stå vid kanari street och höra när dem pratar och se deras bostäder över det Egeiska havet. Lilla Aylan! när jag ser dig ligga där förstår jag inte för mitt liv hur människor kan vara så hatiska, jag tänker på vad jag läst om Julia Caesar, den nu 70åriga Journalisten som spridit så mkt hat, för den handlar ju faktiskt även om lilla Aylan, som jag har tolkat att hon ju menar "ALLA flyktingar bl.a" m.m. Vila i frid lilla Aylan, så ovärdigt att sluta ditt korta liv på detta sätt. Du är en liten Ängel nu.