Det är med stor sorg i hjärtat att få veta att Evelinas Endometrios vuxit till sig igen. Vi hade hoppats på att efter den lyckade operationen i Aten skulle den vara vilande tills hon åtminstone är klar med sin utbildning. Hon har åtta månader kvar på den. Evelina började få smått ont i oktober-november förra året men vi var säkra på att det var skov. De sista två månaderna har det varit konstanta smärtor, smärtorna har ökat för var vecka. Förra Onsdagen fick jag hämta henne på annan ort där hon studerar och direkt till Akuten här i stan. Hon kunde inte gå ur bilen in till Akuten så de bad mig köra in via ambulansinfarten och där inne lyfte dem ut henne och lade henne på bår och in på ett rum där de satte in kanyl i armen med alvedon dropp. De tog prover. efter en timme var hon redan inlagd i en egen sal på Kvinnokliniken, märk väl att på samma avdelning ligger nyförlösta mammor, så vilken lycka för alla som inte kan få barn, eller fått missfall att höra dessa små nya liv. Nu får hon morfin som Oxicontin i olika styrkor, Oxynorm i olika styrkor. Hon får även Diklofenak, Zofran på det Alvedon. Allt detta flera st per dygn. Hur det känns att prata med en sluddrig dotter som varken röker eller dricker om kvällen när vi skall säga god natt till varandra är så frustrerande, det är med en stor ångest jag/vi lägger på med mkt tankar. Hon sover nästan hela tiden, OM ENDOMETRIOSVÄRKEN FÖRSVINNER? NEEEEJ!!!!! Samma läkare som hon hade 2011 och 2013 och några ggr däremellan har hon nu med. Han sade till oss alla tre när vi också var där att Evelina behöver en operation men att han har inte den kompetensen för att operera hennes endometrios som han flera gånger benämnde den svåraste graden endometrios. Att hon inte kan få barn m.m. Det har vi ju förstått. Jag har ju inga glada minnen med denna man, inget personligt men de som läst min krönika förstår så jag ställde han mot väggen ett par ggr av rena rama frustrationen. Han lovade att han skulle kontakta ett annat landsting där de opererar med goda resultat och med kompetens inom endometrios. Sedan stod det inte i Journalen enl sköterskan vi frågade. Vi är uppe var dag hos henne, en sluddrande dotter med sådana smärtor. 2013 innan de bestämde laparoskopi som gjordes tre dagar senare, lade dem ryggbedövning för att häva smärtan, den tog fel så hon blev förlamad. Hon kunde inte röra sg på många timmar medan en stackars kille låg på samma sal som förmodligen hade tagit överdos, han slet bort alla sina slangar och levde rövare och Evelina var säker på att han skulle hoppa på henne. Evelina sade NEJ! till Dr. Leif att hon inte ville ha ryggbedövning denna gång, ändå kom narkosläkaren upp och försökte övertala henne, ändå försökte en ny läkare så och övertala henne hur länge som helst att ta ryggbedövning, övertala en patient som är neddrogad. Jävla kärring!!! Nästa morgon en ny läkare och tyckte Evelina såg mkt bättre ut och frågade om hon ville åka hem, denna läkare *hade inte träffat Evelina innan* och det säger jag, alla vet att Endometrios inte syns på utsidan och det borde väl för fan en läkare på gyn veta, samma läkare sade dagen efter att *du måste gå upp och gå, det är säkert tarmarna du har ont i nu eftersom du inte rört på dig sedan du kom hit* NEDDROGAD OCH TRÖTT OCH YR OCH ILLAMÅENDE PGA SMÄRTA OCH ALLA JÄVLA KNARKTABLETTER DE STOPPAR I HENNE jamen upp och hoppa, du har nog bara ont i dina tarmar. Som förälder har jag fan inget tålamod längre, jag har tappat respekten för läkare som tror att man inte fattar, allt kostar pengar och att s.k inkompetenta läkare står över en patient som är i underläge och tjata och övertala patienten som inte ens kan ta ett beslut att gå på toa utan stöttning. DE VET TA MIG FAN ATT ETT FÖRSTA *NEJ!* är ett, NEJ! Det ingår i deras läkarkod. Jag har mer att berätta men sagan är inte slut. Fortsättning följer. Jag och min man är inte neddrogade så jag hag har nog alla tentaklar ute SÅ JA! JAG ÄR ER PAIN IN THE ASS. (BRUKAR INTE SVÄRA FÖRRÄNS JAG NÅR DENNA GRÄNS)