Broschyren är framtagen av läkemedelsföretaget Orion Pharma AB och skriven av Agneta Bergqvist som är docent och verksam vid Danderyds sjukhus. Bergqvist har behandlat endometriospatienter sedan 70-tlet och forskar på sjukdomen.
Hela broschyren finns på Orion Pharmas hemsida - klicka på länken här för att komma dit

Vad är Endometrios?

Såhär förklarar det vad endometrios är:
"Vid en normal menstruationsblödning följer avstötta celler från livmoderslemhinnan (endometriet) med blodet ut från livmodern, framför allt ned genom slidan, men lite rinner även ut genom äggledarna till bäckenhålan. Normalt förstörs cellerna från endometriet av de vita blodkropparna (makrofagerna) som finns i bäckenhålan, beredda att städa bort celler som hamnat fel, precis som de normalt undanröjer t.ex. ett blåmärke.

Hos vissa kvinnor klarar inte de vita blodkropparna av att städa rent, trots att de blir hyperaktiva, utan endometriecellerna fastnar på olika vävnader och organ i bäckenområdet där de kan växa fast. De hyperaktiva makrofagerna utsöndrar en rad olika inflammationssubstanser, vilket är början till en inflammation. Efter några dagar kan inflammationen avta, men öarna av endometrieceller finns kvar. Det har utvecklats en endometrios."

 "Kroppen försöker så småningom oskadliggöra dessa celler på annat sätt genom att kapsla in dem i ärrvävnad, men inflammationen fortsätter – det blir en kronisk inflammation. Oftast har man både kronisk inflammation och återkommande akut inflammation samtidigt vid endometrios."

Endometrios - en kronisk sjukdom
"Endometrios är en kronisk sjukdom, men det betyder inte att man alltid är sjuk. En del kvinnor märker över huvud taget inte av sin endometrios. Andra blir besvärsfria efter en behandling. Vissa kvinnor kan dock få tillbaka sina besvär efter en behandlingsperiod och då kan behandlingen behöva upprepas och ibland pågå under flera år."

Riskfaktorer för endometrios
"Om man har rikliga eller långdragna menstruationer så ökar risken för att endometrieceller ska komma ut i bäckenet och att man ska få endometrios. Det finns också en viss ärftlighet för sjukdomen. Östrogen – det kvinnliga könshormonet - kan stimulera endometrioshärdar att växa sig större."

*= Vanligaste ställen för endometrios, se markeringar i bilden nedan.

Vad ger endometrios för symptom?
"De vanligaste besvären är smärtor vid mens. Djupa smärtor vid samlag är också vanliga men kommer ofta lite senare liksom mer långdragna smärtor i underlivet. Inflammationen kan även orsaka trötthet. Kvinnor med endometrios har ofta svårare att bli gravida än friska kvinnor."

Hur upptäcks endometrios?
"Den enda möjligheten att upptäcka endometrios är att göra en s.k. titthålsoperation (laparoskopi). Ibland kan endometriosen utvecklas till en cysta på ena äggstocken eller växa djupare in under livmodern och kan då ses med ultraljud eller magnetkamera. Endometrios kan tyvärr inte upptäckas med hjälp av något blodprov."

Hur behandlas endometrios?
"Endometrios kan behandlas kirurgiskt eller med hormonmedicin. Om man vid en titthålsoperation upptäcker endometrios kan man avlägsna härdarna om de inte är alltför utbredda. Risken är dock stor att de kommer tillbaka och därför är det viktigt att efter operationen komplettera med någon form av hormonell behandling som gör att menstruationsblödningen minskar, t.ex. p-piller.

Om man trots det inte blir av med sina smärtor eller om de återkommer, ges en något starkare behandling som gör att äggstockarna vilar. Då bildas inget östrogen som kan stimulera endometriosens tillväxt och man får inte heller någon mens. Behandlingen kan innehålla gestagen (gulkroppshormon) eller en s.k. GnRH-analog, som hämmar det hormon som styr äggstockarna. Gestagen, som normalt bildas i äggstockarna under dagarna från ägglossningen och fram till mensen, kan tas som tabletter dagligen i varierande dos eller som en injektion i skinkan varannan vecka. GnRH-analogerna tas antingen som en nässpray 2–3 gånger dagligen eller som en injektion en gång i månaden. Om endometrios utvecklas till en cysta på äggstocken brukar man operera bort cystan. Kirurgisk åtgärd kan också behövas om hormonbehandlingen inte hjälper eller om man inte tål medicinen."