Har du sett att det spöregnar? så mysigt mamma, nu skulle man ha en pojkvän, krypa ned i sängen igen, bulla upp med kuddar och se en mysig film. Det var längtan i rösten, verkligen längtan för tvåsamhet. Jag vet vad vi har pratat om, om livet i ensamhet som Endometrios gärna skapar. Innan det riktiga helvetet med hennes Endometrios ökades hade hon vänner, pojkvänner (långa förhållanden) men ju längre tiden gick utan att hon fick hjälp, blev hennes Endometrios värre och med det försvann både vänner och pojkvänner. Hon har försökt skapa nya relationer, men det har varit svårt. Som ni vet, ju äldre man blir. Evelina är en mkt vacker person, både i själen och utseendet men hon börjar tro att hon kommer leva ensam livet ut, hon tror verkligen på det. Vad säger man som mamma & pappa ? vad kan man säga ? Vi sörjer så klart, sörjer när man tänker efter vilka stora planer vi, hon hade en gång. Efter Gymnasiet hann hon starta eget, egen salong så tidigt men livet vill inte alltid det man önskar sig. Skola och jobb har hon hoppat av, som Universitet utbildningar, fasta butiksjobb, andra skolor, men eftersom hon ingen diagnos hade, så ingen sjukskrivning. Hon har rest sig upp, kämpat på och de båda, privata Endometrios Op i Aten har fått henne att kunna resa sig längre tider och skapat något. Kanske denna gång hinner hon med det hon håller på med för tillfället, vi får se. Vi håller tummarna. Just nu har hon en jättefin Chef, som vet om hennes Endometrios, innan hon blev Evelinas Chef, annars har Evelina aldrig berättat om sin Endometrios till en enda Chef eller arbetskamrater, lärare eller klasskamrater, jo när hon gjort uppehåll på Universitetet, i väntan på Op som aldrig blev av, de hon blivit lovad här i Sverige TVÅ GÅNGER, så i vissa fall har de fått veta efter hon slutat.

Hennes liv bara går, det rullar på med att kämpa. Nu har hon ännu en gång haft en återhämntningsfas sedan Op i Aten förra sommaren, de är viktiga för henne, då har hon fått leva som alla andra, NÄSTAN, i hennes ålder, vi med Endometrios vet vad jag menar, men sista tiden har hon haft så svåra smärtor, vi vet inte om det är skov eller om det är Endometriosen som vridit om hennes äggstockar och vuxit samman med tarmarna igen, vi får hoppas det bara är ett skov men Evelina säger att denna smärtan är den värsta efter Op förra året i Aten, vi håller tummarna. Nu har hon ställt sig in på att leva ensam, fast hon inte vill, hon säger att hon kommer nog bli en sådan där ensam kvinna med en massa hundar, tills hon har fast jobb, då skall hon adoptera två flickor, en skall heta INEZ som sin älskade mommo & en skall heta Vera som min älskade moster, de älskade varandra så mkt.

Kanske jag skall lägga in en kontaktannons här på min Blogg åt henne.

Du man i 30 års åldern, se hit. Du skall ha fast inkomst, vara lojal, ärlig, inte vilja ha barn men du kan tänka dig att adoptera, inget trasigt förflutet för det har Evelina med sin Endometrios, det räcker. Du skall vara en man som sätter din kvinna i första rummet. Känna EMPATI, ha tålamod.

Ja något sådant.


Nåväl!

Önska kan man ju få göra.

<3