Evelina började sitt Nya jobb i måndags. I dag är hon hemma för sina Endomsmärtor. Jag vill ni skall veta att hon aldrig är hemma i första taget, inte ens när hon har sin endometriosvärk. Tills för nyligen har det hjälpt lite granna med värktabletter, då endovärken varit på skala 4 av 10. Det har hon klarat att hålla ut med på jobbet. Vi har varit säkra på att det är skov då, då det gått över efter ett par veckor. Den senaste tiden har vi trott det var skov men ju längre tiden gått har smärtorna blivit successivt värre och när hon för två fredagar sedan var så illa däran att vi inte kunde hjälpa henne skrek hon om ambulans i rena rama smärpaniken. Hon undersöktes i Linköping, höger äggledare, äggstock hade börjat vrida sig bakåt, utåt och då kan jag bara gissa mig till av erfarenheter från hennes smärtor innan Aten-Op att det förmodligen sitter fast i buken och på väg att vandra upp, bakom mot livmodern, där de små jäklarna sätter sig fast. Hon har även ont ned mot ändtarmen, och det hade hon samtidigt innan förra gången, det visade sig att tarmen var sammanvuxen också. Så nu kommer jag ta över, kommer vara Evelinas ombud i kontakt med Linköpings Gyn. Ringde i morse men det var överbelastat. Skall ringa under dagen. Jag vill veta hur Evelinas VÅRDPLAN ser ut från steg till steg. Jag börjar där. Det är dags att man håller det man lovar ett par ggr. Vi kan tyvärr inte åka till Aten var gång. Vi är inte kungafamiljen, inga miljonärer, inga kändisar. Vi är bara vanliga, enkla människor, en sammansvetsad familj Mamma, Pappa, Vuxen Dotter som inte kan få ett liv, egen bostad, egna barn pga sin Endometrios. Varje gång hon kämpar för att bli självständig i alla år har Endometriosen satt käppar i hjulet pga att inte få hjälp, ngn uppföljning, någon vårdplan över huvud taget. SÅ!!!!!! nu står hon här igen. Den vårdkontakt hon har haft senaste halvåret, har hon försökt få hjälp, men icke. Nu tar jag över. Fortsättning följer.