Vad vi har kämpat med din Endometrios i alla år. Vad du har fått utstå från vården innan din diagnos 2013 men även efteråt, bara för att man har tur att få en diagnos så är det ingen garanti att vårdpersonal är intelligenta nog att minnas det där med "etik & moral" som man lär sig på vårdutbildningarna, barnlöshet är inget man behöver ta hänsyn till, nej då! för ihop de nyblivna mammorna med de barnlösa endometriosopererade vraken. Hur rädda vi var att du skulle missta livet pga din undernäring då din endometrios var så illa att allt du åt bara rann rakt igenom med en enorm smärta så fort du åt eller ens tittade på maten. Endera dagen trodde vi att vi hittat ngt din mage accepterade och vi vart desperat överlyckliga för då visste vi att det var något vi kunde ge dig i alla fall men en stor besvikelse infann sig när vi insåg att det nästa gång gav svåra smärtor med snabb fart till toaletten. Vi lärde oss snabbt att ingen mat vi gav dig var en garanti för att det skulle fungera nästa gång vi gav det till dig. Vi var så desperata, vi vart lovade en remiss till en kostrådgivare men ingen remiss kom. När vi var i Uppsala på endometrioscentrum hos den där "endospecialisten" lovade han också några remisser men det kom aldrig några. Varför? Gris! Jag minns när vi satte oss ned alla tre med han och hans elev, han var avogt inställd mot oss innan vi ens satte oss ned, så när jag ser han på TV blir jag så grymt förbannad på hur han "endometriosspecialisten" behandlade oss. Vi var där för Evelina men det var mig han spände sin små kalla grisögon i och sade: HAR DU DIAGNOSTISERAD ENDOMETRIOS? jag minns hur liten jag kände mig och överrumplad så jag sade, VA? han svarade då, ja! är du diagnostiserad Endometrios? Jag kände hur ilskan kom, samma ilska jag känt så länge pga denna inkompetenta endometriosvård och alla olika hemska bemötande Evelina fått i kontakt med vården pga sina smärtor, som jag hela tiden vetat var endometrios i alla d---a år. Jag resta mig upp från stolen tig tag i min byxlinning och frågade Dr. endometriosspecialist VILL DU SE?....Till dem som inte vet, jag har gjort tre stora bukoperationer, så jag har tre ärr s.k bikinisnitt på varandra. När jag var 36 år Opereade Dr.Lucas bort det sista bihanget jag hade kvar, lite rester här och där i en hård sörja av livmodersslemhinna som han sade var som ett enda stort, segt tugummi, det var hårt att få bort men han gjorde så gott han kunde. Det var många känslor jag gick igenom efter den sista bukop. Så jag går igenom samma smärtor när jag ser/sett min dotter kämpa. Det gör så ont i mig. Den 15/7 op hon för andra gången i Aten och vi är jättelyckliga för det. Här kunde dem inte. Varenda krona är du värd älskade dotter. Nu kommer en vilofas på ett år men det kan vara så bra att det dröjer lite längre. Då hinner Dr. Leif här i stan fortsätta samla ihop ett team från hela Sverige innan han går i pension och det får ta ett år då, bara det blir gjort. Nu finns inget att spara på OCH JAG HOPPAS EVELINA FÅR BESTÄMMA DET SJÄLV, det är hennes kropp och hennes beslut att ta bort sin akilleshäl. Jag och min man skall kämpa för det, med henne.....