Jag skriver IGENTLIGEN aldrig om andra privata saker mer än om Endometrios men detta är en lycklig dag för min mamma som gick bort den 21 FEBR i år. Jag har kämpat för att mamma ska få en värdig sten i 4 långa månader. Äntligen har vissa av mina syskon gått på min linje. Det blev granit. Dessutom en väldigt fin sådan. Två händer som håller i ett hjärta, antalet hjärtan för varje fött barn till mamma. Jag älskar den. Nu lilla mamma, nu får du den sten du är värd. Det har varit värt vartenda kamp, varenda tår, vartenda ord. Jag vill tacka mina vägledare och skyddsänglar Gud & Jesus som visat mig vägen och gett mig styrkan att hantera detta. Jag vet att mamma äntligen, äntligen får ro. Jag känner mammas närhet så starkt i detta. Jag vet att även mamma vet att jag kämpat för mammas önskemål. Mamma! Vi vet. Jag älskar dig för evigt.